Program

Midsommardagen lördag 24 juni 2023

11.30 ca Intåget avgår från Medborgarplatsen på Södermalm. Genom staden rider Gustav Vasa med landsknektar, musikanter, borgare och en stor tross av borgare, kvinnor och barn. Tåget går via Slussen, Slussbron och Skeppsbron för att sedan fortsätta upp för Slottsbacken till Slottet.

12.15 ankommer Intåget till Slottet. Här sker en defilering över Yttre borggården under en cicerons beskrivning av intågets grupper. Gustav Eriksson med följe fortsätter så in på Stockholms slott. Precis som man gjorde 500 år tidigare. Kung för ett självständigt Sverige.

På Yttre Borggården fortsätter programmet med en jubileumspräglad högvaktsavlösning.

Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523
Målning av Carl Larsson som som färdigställdes 1908. 

Grupperna i Intåget

Härolder
Först i Intåget kommer en grupp ridande härolder. Dessa banar väg för kungens följe med och påannonserar hans ankomst till staden.

Landsknektar
Landsknektar var tidens yrkessoldater, ofta tyskar. De känns igen på sina färgglada kläder och långa pikar. Gustav Eriksson hade för dyra penningar köpt in många landsknektar för att lyckas med sin befrielsekamp. En del av dem blev efter Intåget kvar i Stockholm och blev en del av kungens livgarde.

Allmogesoldater
En liten rest av bondesoldater följer med i Intåget. Dessa utgörs av några de ”16 smocke unge karlar” från Dalarna som fanns med från upprorets allra första början i Mora vintern 1521 och som då utgjorde Gustav Eriksson första livvakt.

Gustav Vasa
Kungen kommer inridande på sin vita häst omgiven av rikets främsta fältherrar, Lars Siggesson Sparre och Berend von Mehlen. Du finner kungen i mitten bland ryttarna. Han är 27 år gammal vid tiden för intåget och har nyligen valts till kung i Strängnäs.

Rikets råd och adel
Närmast bakom kungen följer till fots rikets råd, motsvarande vår tids regering, med rikshovmästare Ture Jönsson, Ivar och Erik Fleming, Peder Erlandsson Bååt och många fler. I gruppen går också övrig adel, både herrar och damer, samt en och annan biskop, tydligt skild från Trossen bestående av ”vanligt folk”.

Landsknektar
Därefter följer ytterligare en grupp landsknektar med fanor, svärd och hillebarder.

Trossen
Näst sist i Intåget kommer den stora Trossen med ett myller av kvinnfolk, borgare, hantverkare, barn, gycklare och spelemän. Under medeltiden var det normalt i hela Europa att armén åtföljdes av kvinnor i fält. Dessa utgjordes av hustrur till både befäl och soldater, och kvinnor som livnärde sig på att tvätta, sy, laga mat och sälja andra hushållstjänster.

Men denna stora grupp i Intåget består inte bara av den militära trossen från Gustav Vasas befrielsekrig utan – tänker vi oss – av alla de stockholmare, varav de flesta kvinnor, som tvingades lämna staden under den hårda belägringen vintern 1522-23 när maten var slut och Henrik Slagheck beordrade alla icke nödvändiga personer att lämna staden. Källorna berättar om 300 pigor och kvinnor. Dessa kan nu äntligen återvända till Stockholm. En stad som är både skadskjuten och utfattig men som nu åter kan fyllas med folk och ett vagt hopp om en framtid i staden igen.

Den okände soldaten
Sist i Intåget kommer en ensam ryttare i full rustning. Kanske en av Gustav Eriksson lejda knektar, kanske en svensk riddare. Den okände soldaten, vaktande över troppen, trossen och landets nye konung. Lägg märke till hjälmen med dess visir, de blänkande skottsäkra bröstplåtarna. 28 kg väger rustningen, handsmidd av en svensk rustningsmakarmästare, Albert Collins.

Riddare i full rustning. Sist i Intåget.

När Intåget har defilerat in på slottet fortsätter man upp till Stortorget.

Program på Stortorget

Dagen fortsätter sedan på Stortorget med program 13-17

13.00 Intåget anländer till Stortorget
13.05 Fanfar, presentation av intåget
13.15 Tal av Gustav Vasa och överlämnande av stadens nycklar
13.35 Körsång med Rossliga Trossen
13.50 Intågsuppvisning: Landsknektar, bondesoldater, ryttare och trossfolk
14.30 PAUS
14.45 Musik av medeltidsbandet Galt
15.00 Tal av Herman Lindqvist

15.30 Medeltida dans med Forodrims dansgille
15.50 Innan Vasa – Om Sturetiden
16.00 Musik av medeltidsbandet Galt
16.15 Upproren mot Gustav Vasa
16.30 Rustningsuppvisning
16.40 Gustav Vasa – avslutande ord
16.45 Korum – kort andakt för knektar, kung och tross
16.55 Avslutning, Intåget ställer upp för slutmarsch runt Gamla Stan

På Stortorget kan du också
– Slå ditt eget Gustav Vasa-mynt
– Inhandla ett signerat exemplar av Herman Lindqvist nya bok om Gustav Vasa
– Mingla med landsknektar och 1500-talspersoner
– Handla intågets T-shirt och pins, medeltida silvervaror, brända mandlar och mycket mer

17-18 Dagen avslutas med en marsch genom Gamlas stans gränder med kung Gustav Vasa tillsammans med knektar och tross då alla 1500-talsklädda personer hälsas välkomna att medverka. Anmälda deltagare avslutar kvällen med gemensamt gille på kvällen.

Var kan jag se intåget?

På Medborgarplatsen
Här kan du se styrkorna samlas, kanske tala med en landsknekt eller fota en trossfru. Ett myller av 1500-talpersonligheter kommer att finnas här innan avmarschen klockan 11.30.

Längs Skeppsbron
Här kan du se tåget i sin helhet, från landsknektar och musikanter till kung Gustav själv till häst och den stora trossen i tidsenliga kläder. Vid Slussbrons fäste i Gamla får du tänka dig att kungen rider in genom Söderport, stadens dåtida gräns.

Stockholm på 1500-talet.
Ser du Söderport längst till höger?

Yttre borggården
Det historiska intåget defilerar över Yttre borggården och fortsätter in på Inre borggården under beskrivning av en historisk ciceron, närmare bestämt slottsfogden Peder Hård som i juni 1523 förberedde slottet inför kung Gustavs ankomst.

Peder Hård, slottsfogde på Tre Kronor, kommer att beskriva Intåget på Yttre Borggården kl 12.15 på Midsommardagen

Varför fira intåget?

Varje nation har en historia om sin egen tillblivelse, en berättelse om landets tillkomst – antingen i en avlägsen forntid eller i ett modernt historisk sammanhang. De här berättelserna fylls med betydelse som ofta bildar fundament för nationaldagar och firanden av olika slag. Frankrike har stormningen av Bastiljen 1789, USA underskriften av självständighetsförklaringen 1776. I Sverige har valet av Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523 kommit att bli anledningen till vårt nationaldagsfirande. Ett lämpligt val då Gustav Erikssons befrielsekrig skapade förutsättning för ett självständigt Sverige vilket blev utgångspunkten för det moderna Sverige vi känner är idag.

Intåget i Stockholm tre veckor efter kungavalet i Strängnäs är befrielsekampens sista kapitel där landets viktigaste stad nu är Gustav Vasas att ta i besittning. Det pampiga intåget blir en hyllning av en segerherre men också en stolt parad av ett folk som rest sig mot förtrycket under utländska härskare. Denna dag är därför värd att fira som en sinnebild för att land i frihet utan ockupation.

Dagen har skildrats av historiemålare och nationalromantiker. Nu 500 år senare vill vi göra vårt återskapande av en viktig dag i Sveriges historia. En dag öppen för alla som tycker detta är värt att fira. En hyllning till freden, friheten och varje lands rätt att själv forma sitt öde.